torsdag 3 september 2009

Musik


Idag ska jag på begravning. Jag har troligen vart på mer begravningar än dem flesta i min ålder. Känns inte bra alls. Jag är bara 23 år och har vart på 7 begravningar. Jag tänker ofta på döden. Men det har ju visserligen med att gör att jag är en tänkare, en filosof. Jag och Micke diskuterar alltid religion, teologi, naturvetenskap och dagens nyheter. Klart man tänker mycket deprimerade tankar när man hela sitt liv har varit smart och läst så sjukt mycket böcker. Livet är hårt, det ska man inte underskatta.


Jag studerar en utbildning som i princip går ut på att berätta vilket helvete vi människor har satt oss i med klimatförändringarna. Vi kommer alla dö, vissa snart och vissa om längre fram. Det är det enda vi kan veta säkert i livet. Jag är kristen protestant. Jag älskar och beundrar Charles Darwin. Jag tycker på både religionen och vetenskapen hyllar livet och döden på ett fint sätt. Jag gråter varje gång jag ser avsnitt ut min favoritbox Planet Earth. Inte på grund av naturens grymhet utan av dess fantastiska skönhet och hur allt är så perfekt uttänkt. Det måste vara planerat. Det måste finnas något annat därefter....


Med vår misantropiska dystra filosofi i hemmet så brukar musiken som snurrar i bakgrunden vara där efter. Allt som oftast lyssnar vi på vackra/hårda/bästa Cult of Luna.


  • Cult of Luna

  • System of a Down

  • Metallica

  • Pantera

  • Nirvana

  • Alice in Chains

Det är förstås inte alltid, vi lyssnar lika mycket på glad partymusik som David Guetta, Swedish house Mafia och dylikt. Jag älskar både musikgenrerna lika mycket! Jag är lika glad som ledsen. Jag är allt i ett helt enkelt! Det vet ni nog om ni känner mig =)


Kram // Citykatt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar